På söndag packar vi släpet med häst, barn och fnitter och åker till Ljungby. Det ska bli så roligt att träffa alla vänner igen. Man träffas ju inte så ofta, det blir mest på sommaren när det är utställningar. Men man behöver få prata av sig oftare än så.
Samson är i gott skick. Så underbart härlig att ha att göra med Madde är alldeles lyrisk över honom. Han är tömkörd en del och även om han inte alltid förstår blir han aldrig frustrerad utan tänker och tänker och försöker och till slut blir det rätt. Jättego, och så kelig. Står gärna i stallgången och bara myser. Lyckos den som köper honom framöver den personen kommer sannerligen få en bästa vän.
Efter ASVHs miserabla bruksprovsvecka i år med rekorddålig kvalite på hästarna (i mina ögon sett) har jag funderat lite på det här med att nisha exteriörer. Halvbloden har ju för länge sedan haft som officiellt avelsmål världens bästa dressyr ELLER hopphäst. Vi med welsharna har inga avelsmål alls, eller? Här är det fritt fram var för sig att sätta upp precis vilket avelsmål man vill enligt alla personliga hemsidor. Hur ska man då veta åt vilket håll man ska sträva om uppfödare A vill ha en welsh som bara rör sig och påminner om en connemara i typ, medans uppfödare B vill ha en som hoppar bra och ser ut som ett russ? Obs, grov hårddragning så att ni ska förstå liknelsen. Men sen har alla som avelsmål att hästen ska vara rastypisk med goda gångartern och fantastiskt psyke...
Ett avelsmål är inget som en privatperson ska sätta upp, det är den registerförande föreningens uppgift. Sen är det upp till var och en att efterlikna dessa avelsmål om man vill, med egna önskemål. Det tycker jag är en stor skillnad.
SWF har ett officiellt avelsmål, som kanske inte lyfts fram så mycket men som ändå finns där:
” Föreningen skall verka för rastypiska och sunda hästar med ett gott lynne och god rörlighet, väl lämpade för avel, utställning, ridning, körning, trav och galopp. I aveln ska olika färger och storlekar tillåtas liksom viss variation i typ."
Hur många har läst igenom Plan och Riktlinjer och pluggat in avelsmålet…?
Vidare så står det:
”Avelsarbetets genomförande
För att uppnå avelsmålen ska Svenska Welshponny och Cobföreningen verka för att
· Öka (eller bevara) antal betäckningar per år
· Öka antalet grundstambokförda welshföl
· Öka antalet kvalitetssäkringar
· Avkommor visas och tävlas (för att få ett tidigt avkommeresultat)”
Men hej vad hände här? SWF skall verka för att…. Vem är SWF då? Är det styrelsen? Får man tro Internet är det många som tror det. SWF är jag, och du, och din kompis, och grannen med ponnyn, och kusinen som tävlar welsh. Alla som äger och avlar med en welshponny är SWF och har lika stora möjligheter att komma med förslag och påverka.
Att få hingstar visas för Kvalitetsboken är det ”SWF”s fel? Det är ju ditt och mitt fel som inte visar. Likaså med sjunkande betäckningssiffror och deltagande på utställningar och kliniks. Men i stugorna morras det om höga avgifter, geografiska avstånd mm.
Punkt fyra är lite intressant. Avkommor visas och tävlas för att få tidigt avkommeresultat, hör ihop med punkt tre Öka antalet kvalitetssäkringar. Stona har ju en ganska bra stege att klättra på när det gäller avkommevärdering, men för hingstarna är det på tok för svårt att avkommebedöma dom på 15 vuxna avkommor när de som jag tidigare nämt bara får ett paravkommor per år.
Sänk gränsen från 15 till 10? Ja tillförlitligheten minskar i resultatet, men det ger ändå en fingervisning.
Sen måste man skriva in för hingstarna att även tävlingsresultat ska gälla. Har man en avkomma som går SM med junior i sadeln räknas inte det, och det gynnar ju inte avelsmålet (jag upprepar: väl lämpade för avel, utställning, ridning, körning, trav och galopp)
Klart tävling måste räknas, annars kan vi ju inte uppfylla våra egna satta mål.
Får nog skriva ihop nån slags motion om det här, eller hur man gör.
Avelsmål är intressanta, och specillt när man läser på dom inom sin egen ras :)
Det var inte alls det här jag hade tänkt skriva om idag men ibland far fingrarna iväg övertangenterna och andra tankar kommer fram. Jag får återkomma nästa gång med det jag hade tänkt skriva om: Exteriör som går åt olika håll beroende på om hästarna nöter dressyr eller hoppar. Angående debatten med rastyp och långa/korta ryggar.
Fundera på det så hörs vi igen! Nu ska jag packa vidare och se om kläderna passar. Ladda för snö måste man tydligen också. Vi fick 2dm i stockholm inatt. Hingstpremieringar brukar betyda vårkänslor, men i år vette tusan!
1 kommentarer
Viktoria
21 Mar 2013 08:21
Bra skrivet tycker jag. Som ny inom welshaveln, för det är så jag känner mig fast det är sex år sedan jag började :)så känns det som att det finns väldigt mycket olika åsikter inom welsh aveln och rätta mig om jag har fel, ganska lågt till tak inom vissa kretsar. Dom som har hängt med länge känns inte alltid som de bästa av mentorer utan är ganska snabba på att dömma ner den yngre generationen (upplever mig alltid välbemött hos er och många andra också ska jag tillägga). För mig finns det två huvudlinjer inom welsh (nu pratar jag cob) och det ena är rastyp "what so ever", går dom att rida så är det ett plus, för att hård dra det. Sen finns det dom som satsar på ridbarhet i främsta rum och är därmed benägna att gå lite från det andra. Jag önskar att det fanns ett mellanting och det är där jag försöker landa. Jag anser att jag har ett rastypiskt sto men med det kommer vissa komplicerande tillstånd bla har hon en ganska bred, låg och kort manke. Vilket gör det mycket svårt att hitta lämplig sadel. Hennes första föl har en bättre manke men kort rygg vilket också gör det knepigt fast på ett annat sätt. D-ponny ska ju kunna tävlas av en tjej/kille upp till 18-år och då har man ju som regel en rumpa som är lite större än 16". Mitt stos andra föl (fina Velvet <3) känns mer långlinjerad och kanske har jag hittat mer rätt i blod på henne än vid min första kombination, det får tiden utvisa. När jag tittar på hingst bilder från mitt stos linjer så hittar jag ett par st hingstar som jag undrar om det öht har gått att få passande sadlar på, super breda, super korta och med kraftigt svängd rygg. Det är för mig en ponny som du inte kan använda till annat än körning, och visning. Nu är ju mitt sto långt ifrån det enda som har förfäder som ser så ut men det jag menar är att i vissa diskussioner så handlar det bara om rasstandarden som då är super viktig men ska vi i Sverige föda upp cobbar som ser ut som dessa hingstarna? Om man nu inte vill det så tycker jag absolut att prestation ska vägas in, vi vill väl att våra cobbar ska användas och kunna användas av ett stort antal människor? Jag har inte varit på någon avelskonferens av den anledningen att jag inte känner att jag platsar. Jag har för liten erfarenhet och det känns som att de resonemang som jag skulle vilja lyfta inte kommer att hamna i god jord, fegt kan hända men så har jag ju en liten avel som jag upplever att jag försöker sköta på bästa sätt ur rasbevarande perspektiv. Tja vet inte om det blev förståeligt det jag skrev men nu har jag skritit iallafall :)
/Viktoria
Kommentera